Måsarna
Det finns ett vaggande lugn över de nyinflyttade måsarnas skrik och skratt. Ett lugn som de flesta skulle vänligen men bestämt tacka nej till. Ett lugn som jag längtar till när jag varit borta för länge. Faktum är att jag aldrig faktsikt tänkt på det hur mycket det väsnas och stojas ute på rudsjön så här års och resten av sommaren. Det är ju inte så konstigt när man växt upp här. Lika självklart som bilarnas dova brum för en stadsbo, lika självklart som kossornas muande för en Bonde, lika självklart är det att måsarna kör sitt skrikarrace. Jag blev egentligen inte medveten om det förrens min kusin sa till mig att stänga fönstret när vi skulle sova när vi va sisådär 7-8 år. "Stäng fönstret!" "Va?!?! Vi dör ju här inne för att det är så varmt." "Ja men bara jag slipper måsarna". Jaha.
Det finns en rätt hög mysfaktor med att sitta på min utefotölj och kika ut över sjön. Det går så där lagomt fina småvågor där ute nu. Då och då så kommer det förbi några motionärer. Det är allt från hurtigbullar till gubbar med käpp. Alla har sin stil och sitt sätt. Kul.
En riktig höjjare av måbra-stapeln är att nu har det börja komma skott på träden som har en så där alldeles snörgrön färg i solskenet. Nä vet ni vad. Våren är bra härlig. Våren är en nystart. Vår är då måsarna kommer.
//John
Kommentarer
Trackback
