Ja, det har varit tungt, det har varit segt och det har inte rullat som ett hjul i nedförsbacke. Nej! Nicht! Nein! För aldrig har Gävle  skådat en större skrivkramp än den jag just haft och för det ber jag om förlåtelse. Förlåt till alla som varit inne och läst(som glidit in och sett samma inlägg om och om igen). Förlåt till Henrik. Förlåt till Hannes som dragit lasten själv. Igår när jag gick ut för att ta en oskyldig öl så blev det som det oftast blir med oskyldiga ölar. En i sällskapet får en sådan oförklarlig pirrning i kroppen att de bara vet att idag MÅSTE jag ut! Då är det bara att hänga på. För bara "en öl" på o'learys blev sedan en "vi går till saint och tar en liten öl" för att sedan avslutas med en "Klart du ska med på slick!". Så det var någon gång under den stunden på dansgolvet när axeln ryckte som mest och Kalle Lindblom, Joakim Lindgren och Marcus Eriksson stod och dominera i klassisk manér som jag sa till mig själv nu kan du skriva igen. Även Fredrik Brundin sa det tidigare på saint. Tack Fredrik. Kul att vara tillbaka! Skönt att få känna att ja jag kan ju! Så nu ska vi lägga tid som varit bakom oss. Se fram emot en bloggvår utan dess like! Skål! John